Terrängträning.

 Det var äntligen dags, terränghoppning i Revinge för Ted Velander! Jag hade mailat och försökt pussla ihop det så att så många som möjligt skulle kunna följa med men tyvärr var uppslutningen inte så stor, den tappra skaran bestod av mig, Pamela Eklinder på Sindarve Kalabalik, Anna Mattsson på sin Lucia och Alice Akkerman på underbara, härliga Prins Bertil som stal mitt hjärta. Han fick följa med istället för Alice´s 3-åriga fjordhäst som var lite för ung för detta. När vi parkerat och lastat ur våra hästar kom Ted upp till parkeringen, tog i hand och presenterade sig, jättetrevligt bemötande! Annas sambo var engagerad som fotograf.


Jag blev så glad när jag såg att det var fler kallblod än "brunisar" med på träningen, för en gångs skull i majoritet!
Med på träningen fanns två halvblod också, en dressyrtant modell äldre på en trevlig valack som glatt tog sig runt på banan med vackert utsträckta framben som vi på små gula bara kunde önska att våra besatt förmågan till. Där fanns också en tjej på en annan valack som faktiskt är skolkamrat med Elin Holmgren så hon var lite van vid "gula" sen innan.


Vi red ner på banan, förföljda av ett moln med jättestora bromsar och där mötte Ted upp. Jag hade vaknat med ögonlocksinflammation och såg ut som en guldfisk så jag var tvungen att ha stora solglasögon för att inte bränna sönder huden som var insmord med kortison. 


Han pratade med var och en av oss, om vår häst och vad den gjort och om oss som ryttare och vad vi hade som mål. Jag presenterade mig som hoppkruka men att jag gillade att hoppa ute och Kalle som erfaren hopphäst. Anna är ju erfaren hoppryttare sen innan så det skulle inte bli några problem med det ekipaget.
Så red vi fram fritt, sen kallade Ted på oss och träningen började. Han ville se oss galoppera i lätt sits på en större volt runt hindren för att sen korta galoppen och sitta ner på en mindre volt och sen öka galoppen ut från volten i lätt sits. Dom som behövde fick sen tips om sin sits och uppmaning om att korta stigbyglarna.


Därefter började hoppningen! Det första hindret vi fick ta oss an var en enkel liten stock på ca 40 cm i galopp, alla tog sig över fint. Sen var det dags för banken, Ted visade hur vi skulle rida och började med att själv gå upp och ner för att låta oss visa hästarna hur det såg ut där uppe, pedagogiskt och uppskattat. Vi red upp, ner och över i skritt, trav och tillslut galopp. Jag har fobi för nerhopp så jag skrek "hjälp!" och började gapskratta när vi väl landat i galopp efter nerhoppet!! Anna red runt med ett ständigt leende på en taggad Lusse som låg på som en galning! Anna var stencool och sa inte ett ljud. Vi fick hoppa upp och nerhopp in och ut ur skogsdunge, jättekul när man väl provat. Det kändes lite "omöjligt" först men jag hängde på coola Prins B som glatt kastade sig över stocken och in i skogsdungen.

 


Så var det dags för graven, alla fick skritta över en mikroskopisk grav bestående av två stockar med lite sand mellan och när alla gjort det var det dags att trava över. Kalle tvärbromsade, stack ner huvudet och tittade på den innan han i samma ögonblick travade över. Lusse och Prins B hade inga problem med denna övning. Bara hoppkrukan..


Ted avancerade det hela till en lite större grav med ett hinder nere i graven, återigen tvärbromsade Kalle och tittade innan han hoppade. Mitt fel, jag tvekade ju.. 
Varje gång vi provat nya hinder lade Ted till olika svårigheter, som att rida två, tre hindertyper i följd, lägga till ett hinder mellan två bankar och så vidare.


Vattenhindret visade sig vara Kalles paradgren! Det hade jag absolut inte trott men han galopperade stadigt igenom och visade det ena fina upphoppet efter det andra. Han som annars gör det mesta för att undvika att gå igenom vattenpölar! Han bockade till och med efteråt vilket visade att även han var väldigt nöjd med sig själv!


Varje hindertyp vi fick prova på gicks noga igenom av Ted på ett lätt och pedagogiskt sätt, han peppade och tipsade så att alla fick prova. Vissa ville inte prova allt och det var inga problem, man kunde välja själv och det var ingen som höjde på ögonbrynen över det. Kändes skönt.

Vi fick också prova på att hoppa en rejäl oxer på ca 70 cm. Ted sade åt oss att öka galoppen, att rida på i friskare tempo. Jag kände nerverna dallra till nånstans nere i maggropen, hoppkrukan i mig gjorde sig påmind! Först ut var läckra Prins B som i vanlig ordning glatt tog sig an det. Alice fick nästan bromsa honom och de tog sig lätt över. Sen var det jag! Med hjärtat hårt bankande galopperade jag an hindret.... och Kalle tog ett jättesprång över! Jag tror inte att jag visade upp en speciellt vacker sits just då men jösses vad nöjd jag var med mig själv! Kalle överöstes med beröm av sin stolta matte! Anna och Lusse stod på tur och visade ingen rädsla utan hoppade utan probem över. Lusse hade lite för bråttom så de fick göra om, ta en förhållning och det språnget blev riktigt snyggt! Kontentan av detta blev att jag fick bakläxa att lägga ner handen och driva mer, Anna fick uppmaning att göra halvhalter för att Lusse inte skulle bara kasta sig över hindret och riskera att få flacka språng. Ja, ja, man lär sig!


Tillslut skulle vi hoppa en hel bana som då bestod av enkla stockar i varierande höjd, banken upp och nerhopp och ett trevligt stigsprång som följdes av en annan variant av bank upp och ner med hinder mellan och vattenhinder med upphopp och sist graven med hinder i. Den banan var jätterolig att hoppa och det gick bra för alla.
Detta var en riktigt lyckad dag och det är bara att hänga på nästa gång, det klarar ni av utan problem! Ted tyckte det var roligt att se så pigga fjordar med bra språng och teknik.
Vi vet att vi finns, kom igen nu och visa upp era fina fjordar!
 
Hört på banan:
"Det var riktigt bra fart i dom där två fjordingarna" sagt av Ted med lite förvånad röst efter första sprången

" Stencoola hästar" Ted igen

" Det här var ju inga problem med den här gruppen, ni är ju jätteduktiga!" Ted pratar mellan kallblod och halvblod

" Hur säker som helst, hinderklok. Har inte sett honom göra ett dåligt språng idag" Ted om Kalle

"Pigg och framåt, inga problem för henne" Ted om Lusse

" Lägg ner handen och galoppera på!" Ted till Pamela mellan hinderna

" Jag vågar inte!!!" Pamela mellan vattenhindret och graven ( kom över utan missöde)

" Jag trodde inte du skulle hoppa den stora oxern, modigt av dig"! Anna till hoppkrukan aka Pamela

"Det klarar han, inga problem" Ted kastar en blick på Prins B och menar det större nerhoppet på banken ( Kallbloden i topp!! Behöver jag säga att jag INTE hoppade det?? )

 
Pamela Eklinder